Kan inte dygnet ha några timmar fler? Det skulle förmodligen inte hjälpa, så varför fundera kring det. Man hinner inte alltid allt man vill. Men oftast något av det i alla fall. Igår när jag kom hem från jobbet fick jag en för tidig morsdagspresent. Maken som var pappaledig med lilltjejen hade fixat och donat tillsammans med henne. Det blev ett bord till vår altan. Jag blev sååå glaad!!! Bordet passar perfekt och rymmer lätt 10 personer utan att för den skull se ödsligt ut när det "bara" är vi fem. Dessutom passar det så bra på altanen. Det känns inte särskilt trångt någonstans och man slipper försöka sätta till ett litet extrabord som sällan blir bra.
Vad passar väl bättre än att faktiskt ha en duk som passar på mitt nya bord då. Det är ju så långt att inget gammalt passar. Eftersom idén kom senare på kvällen och jag inte ville slösa på tiden, gick jag ner och rev i mina tygskåp. När jag sydde en hel del lappteknik tidigare så samlade jag på mig mycket tyg i bitar som inte var så stora men med hela tygbredden. Då bestämde jag mig för att göra en duk av flera bitar ihopsydda, som ett superenkelt lapptäcke. Jag sydde ihop remsorna med overlocken och sydde sedan ner sömsmånen med hjälp av min Coverpro. Så nu så har jag i alla fall en duk som passar. Fler lär det bli eftersom det gärna spills en del. Men tvättmaskinen gillar som tur är att jobba den med. Skall bli kul att se om tygerna som är lite "chinzade" håller emot fläckar bättre.
Duken blev egentligen färdig först idag på morgonen efter det att jag hade sytt en helt annan sak. Solen skiner och det är varmt, det är dags att ta fram shorts. Då inser jag att ett par av mina favoriter passar bättre i soptunnan, helt enkelt utslitna. I samma veva tittar jag på min tunika jag sydde till förra helgen som jag kantat med brun interlock. Då kom jag på att jag kanske skulle kunna sy ett par capribyxor i den bruna interlocken också. Sagt och gjort de gamla byxorna fick vara mall och jag satte igång redan vid sju imorse. Jättekul att prova någonting nytt. Nu kan jag kasta de gamla och använda dessa istället. Det lär nog bli fler eftersom jag verkligen gillar dem.
En sak till vill jag visa er. Det var ett litet tag sedan jag sydde men jag missade att blogga om dem då. De åkte på dottern med en gång och det var inte läge för fotografering. Hon hade näligen spräckt sin stortånagel och hade rejält ont. Då fick jag en idé om att göra en liten uppmuntringspresent. Jag sydde ett par shorts eller vad man skall kalla dem i samma tyg som hon redan har en tunika i. Velour köpt på Jofotex. Nu kann hon ha den i alla väder hon har korta byxor till och dessutom en orange halvpolo som jag också har sytt. Visst ser det skönt ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar